Bli medlem

  (F1) Hedmossen och Högstensmon

  (F2) Skundern  

  (F3) Mellösa viltvatten

  (F4) Långdunkerkärren

  (F5) Sparreholms ekhagar

  (F6) Ramsberg viltvatten

  (F7) Skebokvarns viltvatten

  (F8) Gölsjön

  (F9) Frönäs våtmark

(F10) Lida viltvatten

(F11) Båven

(F12) Ålspångaviken

(F13) Norra Yngaren och Åkerö

          Orrhammaren

          Gårdsjön 

(F1) Hedmossen och Högstensmon
 (N Malmköping)

Dessa bägge områden ligger mitt i Mälarmården i Flens kommuns norra del och gränsar till såväl Eskilstunas som Strängnäs kommuner. Hedmossen är ett mångfacetterat myrområde (59.2022, 16.75139) med för våra trakter stora öppna mossytor med enstaka myrholmar. Den östra delen av mossen består av ett tidigare torvtäktområde med myrtallskog mellan torvgravarna. Den centrala delen är mer typisk mossmark med våtare vitmossepartier varvade med ytor med diverse gräs och tuvull och tranbärstuvor. Den västra delen är mer renodlat fuktig tuvmark. Stora delar av den omgivande skogsmarken är gammal högmosse med mycket skvattram, odon och tallskog. 
Högstensmon (59.2115, 16.7701) angränsar till Hedmossen, och som namnet antyder består mon av mycket tallskog på sandmark varvat med hällmarker. Vägen mellan riksväg 55 och Ärla passerar igenom Högstensmon. Hedmossen är inte nåbar för rörelsehindrade. Det går däremot ofta bra att se en del skogsfåglar och nattskärror från områdets grusvägar eller vägen mellan riksväg 55 och Ärla.

Vägbeskrivning
Området nås från riksväg 55 cirka 10 km norr om Malmköping mot Strängnäs. Följ skyltning mot Ärla cirka 1 km. Det finns ett par mindre grusvägar in mot Hedmossen (vänster om vägen) varav den första inte har någon förbudsskylt. Parkera nära Ärlavägen och gå in till mossen. Som nämndes ovan passerar Ärlavägen Högstensmon. Namnet betecknar hela mon från riksväg 55 till avtaget mot Eklången.

Tips
Karta alternativt GPS rekommenderas vid besök på mossen. Räkna med att det tar tid att nå alla delar och att vattenståndet i myrområdet varierar. Efter perioder med snösmältning och mycket nederbörd kan stora delar av mossen vara svåra att nå. Gå gärna norr om mossen, eftersom det då blir lättare att ta sig till de olika delarna, samtidigt som du på flera platser får en god överblick över området. Vägen mot Tåsjön bjuder ofta på närkontakt med tjäder och orre. Besök även Klockarsjön som hyser svarthakedoppingar och sångsvan. För övrigt kan nämnas att området är rikt på vilt med såväl lodjur som gott om vildsvin. Hedmossen är dessutom en bra lokal för att titta på fjärilar. På mossen finns tallgräsfjäril, myrpärlemorfjäril, svartvingad pärlemorfjäril och svavelgul höfjäril.

Fåglar
Området runt Hedmossen och Högsten utgör Flens viktigaste lokaler för skogshöns som orre och tjäder Orrar kan ses födosöka året runt i området och i de spel som förekommer på Hedmossen deltar oftast 6-9 (-14) tuppar. Når det gäller tjädern så finns tydliga signaler om att vi har ett mycket tätt bestånd i detta område, och det är inte ovanligt att du råkar skrämma upp någon fågel under en skogspromenad här. Ett besök under en försommarnatt kan vara ett minne för livet med många spelande nattskärror och vackert sjungande trädlärkor Olika ugglor och hackspettar liksom korsnäbbar hör till karaktärsarterna tillsammans med barrskogens olika mesar och kungsfågel. Ropande tranor, spillkråka och de ständigt patrullerande korparna bidrar till vildmarkskänsla för vandraren här.

Upp

(F2) Skundern  
(NV Malmköping)

Skundern är en grund slättsjö norr om Malm köping som visat sig ha många ornitologiska kvalitéer. Sjön omges av jordbruksmark i norr och skog i övrigt. Bästa överblicken får du från sjöns norra sida där flera bra observationsplatser finns utmed den grusväg som går mellan riksvägarna 53 och 55.
 
Vägbeskrivning
Från Malmköping åker du på väg 53 mot Eskilstuna. Om du utgår från den norra rondellen norr om Malmköping åker du cirka 5 km och svänger sedan höger mot Ekeby. På denna väg åker du cirka 3 km fram till sjön som ligger till höger om vägen. Från Ekeby har du god överblick över sjöns östra vik. Fortsätter du förbi bygdegården Lindersborg cirka 200 meter kan du från vänsterkurvan få en överblick över den centrala delen. Efter ytterligare cirka 300 meter finns en liten parkering (59.1843, 16.7122) varifrån du kan röra dig igenom hagen till badbryggan där det är bra utsikt mot den södra och östra delen. Fortsätter du 100 meter öster om parkeringen kommer du till en bra observationsplats med utsikt över östra och centrala delen. Det går också att utgå från riksväg 55 mot Strängnäs. Utgå då från den norra rondellen ovan och åk mot Strängnäs cirka 4 km till avtaget mot Röl och Ekeby. Åk denna väg mot Ekeby cirka 4 km så kommer du till observationsplatserna som nämnts ovan, fast i omvänd ordning.

Tips
Ett besök vid Skundern kan kombineras med att åka till Navestasjön som ligger sydväst om Skundern. Här finns det ett fågeltorn (59.1761, 16.6863). Navestasjön når du lättast om du utgår från Ekebyvägen (från riksväg 53). Efter avtaget från väg 53 åker du cirka 300 meter till avtaget mot Bråhovda åt höger. Åk denna väg cirka 300 meter och ta av åt vänster. Parkering finns efter cirka 100 meter efter Bråhovda såg. Gå utmed åkern till höger så kommer du fram till tornet.

Fåglar
Karaktärsarter är grågås, trana, gråhäger, skrattmås och fisktärna. Under sensommaren och hösten ses olika änder rugga och rasta vid sjön. 1 Gåsviken påträffas ofta den i kommunen annars något svårsedda brunanden pålitligt under sensommar och höst. Storskrake kan ses i flockar under höst och vår och i anslutning till dessa påträffas ibland salskrake och småskrake. Sjöorre rastar regelbundet men oftast fåtaligt i sjön under april-maj. Under sommarnätter har småfläckig sumphöna, gräshoppsångare, flodsångare och kärrsångare hörts från kantzonerna mot sjön, och i vassen hörs ibland trastsångare. 1 omgivningarna övervintrar ofta varfågel, och med lite tur kan du hitta strömstare vid Mälby kvarn. Bland ovanligheterna kan nämnas fynd av tobisgrissla (unikt fynd), svärta, alfågel och ejder. Sällsyntheter har varit dvärgörn och dammsnäppa.

Upp

(F3) Mellösa viltvatten
(NV Mellösa)

Viltvattnet ligger strax norr om Mellösa. Det är omgivet av skog i söder och betesmark i norr, samt genomkorsas av landsvägen mot Hälleforsnäs.

Vägbeskrivning
Från centrala Flen åker du norrut på väg 687 mot Mellösa (Hälleforsnäs). Efter cirka 5,7 km kommer du till Mellösa. Åk igenom samhället vidare mot Hälleforsnäs cirka 1,2 km och sedan har du viltvattnet (59.1099, 16.5547) på båda sidor om vägen, delvis igenväxt. Parkering görs lämpligast i korsningen mot Stav (grusväg). Se till att parkera klokt och inte hindra annan trafik.

Tips
Bästa överblicken har du från korsningen mot Stav. Det finns även en holme som du kan gå ut på för att få en bra överblick över den östra delen. Vid kvarnen Herrgölet (59.1043, 16.5809) har forsärla häckat. Den ses regelbundet under våren, och där kan även strömstare ses vintertid.

Fåglar
Viltvattnet var tidigare en lokal för svarthakedopping och smådopping. Här häckar sångsvan. Kricka, skedand, årta och rörhöna har påträffats här. I de döda gamla björkarna påträffas ofta mindre hackspett.

Upp

(F4) Långdunkerkärren
(mellan Malmköping och Sparreholm) 

Långdunkerkärren kallas de översvämningsmarker som finns på båda sidor om ån utmed riksväg 53 nordväst om Sparreholm. Från vägen har du en vacker vy ut över våtmarken och mot Långdunkers herrgård. Omgivningarna är omväxlande med åkrar, ädellövskogsdungar och betesmarker. För den rörelsehindrade finns flera bra möjliga observations- och parkeringsplatser. Tänk på att visa hänsyn när du parkerar i anslutning till riksväg 53 om du använder dig av de busshållplatser som lockar till parkering. 

Vägbeskrivning
För att hitta till lokalen kan du utgå från Sparreholm och åka mot Eskilstuna. Från Sparreholm är det cirka 4 km tills att du ser våtmarken på din högra sida. Strax väster om kärret finns ett avtag mot Långdunker med flera bra parkeringsmöjligheter, bland annat en parkering direkt i början (59.1036, 16.7957) där man kan lyssna av området, både under nätter på senvinter och sommar. Åker du sedan denna väg mot Långdunker kommer du att följa kärret på din högra sida i drygt en km. Nära 1.7 km kan du vandra och ändå ha kontakt eller delvis kontakt med kärret, vilket gör det till ett stort område att undersöka. 

Tips
Åns öppna vatten lockar fåglar vintern igenom och det kan löna sig att spana av ån då änder och svanar gärna gömmer sig i vegetationen. Sin största potential har lokalen under hela våren och försommaren. Detta gäller särskilt då det finns översvämningar kvar i slutet av april och maj. Tubkikare rekommenderas då många vadare är svåra att se från väg 53. I de små vätorna och där vegetationen är gles liksom även utmed åkanterna gömmer sig ofta mycket vadare. Besök gärna också åsen söder om väg 53 som har en trevlig hagmarksfauna med häckande törnskata, härmsångare, stenknäck, göktyta och steglits. I närheten finns också Ramsbergs viltvatten och Sparreholms ekhagar. 

Fåglar
Här ses ofta rastande våtmarksarter, och i synnerhet då området är översvämmat. Bästa tiden är från snösmältningen till slutet av maj. Grågås, sångsvan och gräsand är karaktärsarter men du ser ofta också skedand, bläsand, kricka och jagande brun kärrhök. De översvämmade leriga partier som ibland kan finnas attraherar vadare av olika slag. Här ses (och hörs) enkelbeckasin regelbundet liksom grönbena och gluttsnäppa. Det har också noterats bläsgås, dvärgbeckasin och dubbelbeckasin. Av arter som du hör under nätter finns rapporter på kornknarr, rörhöna, vaktel, näktergal, gräshoppsångare och sävsångare. Sensommaren och hösten är sällan särskilt spännande. Vintertid finns ofta ormvråk och fjällvråk i området liksom även varfågel. 

Upp

(F5) Sparreholms ekhagar 

Sparreholms ekhagar är cirka 90 hektar stort och avsattes som naturvårdsområde 1987. 1994 blev området ett naturreservat. Hagmarkerna i Sparreholms ekhagar är till övervägande del parkliknande med ett glest trädbestånd där ädellövträden dominerar. Främst förekommer här ek men även lind, lönn, alm och ask är relativt vanliga. Smärre förekomster av bok, avenbok och fågelbär hittas också i området. Hagmarkskaraktären är mest utpräglad i de västra delarna. Området är förhållandevis kuperat från fuktiga låglänta sänkor till markerade bergspartier. Mest framträdande är det så kallade Tempelberget (59.0893, 16.8289) som höjer sig cirka 50 meter över Båvens yta. Området är kuperat varför rörelsehindrade kan ha svårt att ta sig fram i området.

Vägbeskrivning
Naturreservatet ligger norr om Sparreholm. Områdets södra del ansluter till riksväg 57 mellan Stjärnhov och Sparreholm och kan enkelt nås från den parkeringsplats som finns vid badplatsen (59.0831, 16.8406) utmed riksväg 57. Den norra delen nås lättast från riksväg 53 mot Eskilstuna. Utgår du från Hyltinge kyrka och åk grusvägen förbi kyrkan och kyrkogården till höger där vägen delar sig. När du passerar husen börjar ekhagarna på höger sida mot Torpaviken. Fortsätter du ytterligare cirka 600 meter kommer du till en liten parkering med naturreservatets informationsskyltar. Det går också att ta sig till parkeringen från riksväg 57. Åk då från Sparreholm mot Gnesta förbi ovan nämnda badplats cirka 1 km. Tag åt vänster i korsningen som är skyltad Hyltinge kyrka och åk cirka 2 km.

Tips
Från Tempelberget har du vidsträckt utsikt över naturreservatet och dess omgivningar. Floran i områdets lövskogspartier är rik. Under våren och försommaren finns här rikligt med vit-, blå- och gulsippor, lungört, vårlök, svalört, nattviol, grönvit nattviol med flera arter. Längre fram på säsongen blir de blommande växterna på grund av beskuggning och betestryck mindre framträdande här. Besök även de närbelägna Ramsbergs viltvatten och Långdunkerskärren som presenteras på annan plats. 

Fåglar
Mångfalden av biotoper och det stora inslaget av gamla lövträd gör fågelfaunan rik. Särskilt gynnas hålbyggande arter som göktyta och andra hackspettar. I området påträffas även bivråk, skogsduva, kattuggla, härmsångare och stenknäck. Sällsynt har sommargylling noterats.

Upp

(F6) Ramsberg viltvatten
(NV Sparreholms ekhagar NV Sparreholm)

Detta anlagda viltvatten hittas i anslutning till Sparreholms ekhagar nordost om Sparreholm. Viltvattnet gränsar till en mindre åkermark och omgivande barrblandskog. Ramsberg viltvatten (59.0932, 16.8438) består av två dammar. Bägge överblickas bra från den grusväg som passerar Ramsbergs gård. Det räcker utmärkt att stå på grusvägen och spana, varför den är tillgänglig även för personer med rörelsehinder.

Vägbeskrivning
Du kan utgå från centrala Sparreholm där du åker på riksväg 57 cirka 2,5 km mot Stjärnhov för att sedan svänga vänster mot Hyltinge. Fortsätt på denna väg cirka 1,2 km tills du ser viltvattnet på höger sida. Här kan du parkera på någon lämplig plats utmed vägen för att sedan gå ut genom skogen mot viltvattnet. Härifrån ser du den östra delen av viltvattnet. Ännu bättre observationsplatser hittas om du fortsätter ytterligare ett par hundra meter och tar av åt höger vid avtaget mot Ramsberg. Passera bostadshusen och spana av den nedre dammen från ladugården (stallet). Åker du ytterligare drygt hundra meter så kommer du till en bra upphöjd observationsplats över den övre dammen. Tänk på att vägen används och att det kan passera traktorer där.

Tips
Fortsätter du på grusvägen förbi Ramsbergs gård och viltvattnet så kommer du till ytterligare en naturskön sjö där man ofta har fått närobsar på storlom. I närheten finns också naturreservatet Sparreholms ekhagar som presenteras på annan plats.

Upp

(F7) Skebokvarns viltvatten
(O Skebokvarn) 

Viltvattnet är en våtmark som återfinns öster om Skebokvarn och strax söder om järnvägen. Våtmarken har sitt ursprung i ett svårupptorkat översvämmat kärrområde som lämnats åt sitt öde. Antalet bra observationsplatser är begränsat men väster om våtmarken finns en väg som går mot järnvägen och som är nåbar med bil även för den som är rullstolsburen.

Vägbeskrivning
Våtmarken återfinns utmed riksväg 52 strax öster om Skebokvarn (59.0634, 16.7134). En bra observationsplats når du om du åker Kolgårdsvägen från riksväg 52. Åk cirka 70 meter och håll sedan höger och åk fram till ladan på höger sida. Parkera vid ladans kortsida (59.0647, 16.7236), men se till att inte hindra tillträde till ladan. Viltvattnet ligger sedan på höger sida av grusvägen som går mot järnvägen.

Tips
Man kan även nå viltvattnet från lokalens östra sida, men här är parkeringsmöjligheterna begränsade.

Fåglar
Under våren ses ofta mycket fågel i och vid viltvattnet. Skrattmås, grågås, sothöna, knipa och vigg hör alla till karaktärsarterna här. Om du nattlyssnar måste du räkna med en del störningar från bil- och järnväg. Rörhöna har ofta påträffats häckande liksom tidigare även svarthakedopping. Här har också en av länets få häckningar av årta konstaterats. 

Upp

(F8) Gölsjön 

Lokalen utgörs av en liten insjö norr om Båven. Sjön omges av beteshagar och skog.

Vägbeskrivning
Till Gölsjön (59.0583, 16.9398) hittar du från riksväg 57 antingen från Sparreholm varifrån du åker mot Gnesta cirka 8 km eller från Stjärnhov där du åker mot Sparreholm i cirka 4 km. Kommer du från Sparreholmshållet så tar du av åt höger mot Överby och Aspö. Fortsätt sedan cirka 2,5 km mot Aspö och ta sedan till höger. Antingen parkerar du i direkt anslutning till avtaget och går sedan cirka 600 meter och passerar Frönäs våtmark på vänster sida tills du kommer fram till Gölsjön på vägens högra sida. Eller också kan du fortsätta till Aspö Naturreservat och parkera där, och sedan gå tillbaka utmed vägen, där Frönäs våtmark ligger till höger om vägen och Gölsjön till vänster. Observera att markägaren inte ser det som lämpligt att man parkerar utmed grusvägen eller inne på stickvägen ut mot Frönäs våtmark. Gölsjön nås från grusvägen via en beteshage varför rörelsehindrade inte bör ta sig fram här. Besök kan kombineras med skådning vid Frönäs våtmark eller från Aspö. Observera att de lommar som besöker sjön lätt störs. Ta hänsyn till boende och till fåglarna! 

Fåglar
Gölsjön är mest känd för sina stora ansamlingar av storlom under sensommaren. Här samlas under sena kvällar och tidiga morgontimmar (innan soluppgång) flockar på upp till 70-talet individer för speciella ceremonier. Dagtid är ofta sjön helt fågeltom! 1 övrigt är det fiskgjuse som födosöker i sjön och runt densamma finns skogens fåglar. Bl. a. har sparvuggla hörts. 

Upp

(F9) Frönäs våtmark 

Lokalen består av en anlagd våtmark vid Frönäs gård samt omgivande betesmarker och mindre skogsdungar. Det går att få hygglig överblick över våtmarken från grusvägen varför även rörelsehindrade kan skåda här.

Vägbeskrivning
Till Frönäs hittar man från riksväg 57 antingen från Sparreholm varifrån man åker mot Gnesta cirka 8 km eller från Stjärnhov (cirka 4 km). Kommer man från väster tar man av åt höger mot Överby och Aspö. Fortsätt sedan cirka 2,5 km mot Aspö och ta sedan till höger (59.0558, 16.9537). Antingen parkerar man i direkt anslutning till avtaget och sedan går cirka 300 meter till viltvattnet på vänster sida eller så fortsätter man till Aspö Naturreservats parkering och går tillbaka utmed vägen till viltvattnet. Bra observationsplatser hittar man på höjden väster om våtmarken (59.0556, 16.9451) samt efter ytterligare cirka 325 meter. Observera att markägaren inte ser det som lämpligt att man parkerar utmed grusvägen eller inne på stickvägen ut mot våtmarken. Ett undantag är om du är rullstolsburen.

Tips
Vandra gärna i hagarna, men tänk på att de brukas och att du tar hänsyn till detta. Besök även Gölsjön och se storlommar under sensommaren, se mer om detta under beskrivning Gölsjön. Aven ett besök i Aspö naturreservat kan man passa på att göra när man är här.

Fåglar
I våtmarken häckar smådopping och svarthakedopping. Även gråhakedopping har noterats tillfälligt här. Bland övriga häckande arter återfinns kricka, gräsand, vigg och knipa. De grunda men branta strandkanterna besöks ofta av skogsnäppor, grönbenor, gluttsnäppor och ibland rödbenor. De lägre områdena och då speciellt eventuella lerbankar kan attrahera kärrsnäppor och andra mindre vadare. På lokalen har också påträffats strandskata och skräntärna. 

Upp

(F10) Lida viltvatten
(SV Flen)

Lokalen utgörs av ett lättillgängligt och vackert beläget viltvatten sydväst om Flen utmed väg 55/57 mot Katrineholm. Viltvattnet iordningställdes i början av 2000-talet mellan en vacker ekbacke i söder och omgivande åkrar. Här återfanns under några år en av länets större häckningskolonier av skrattmås som dock under senare delen av 2000-talet förde en tynande tillvaro i takt med att växtligheten tog över allt mer. Under 2012-2014 kommer området att genomgå åtgärder för att bekämpa den högre växtligheten. Syftet är att hitta metoder som säkerställer områdets kvalitéer på sikt. Lokalen går utmärkt att besöka även för den med rörelsehinder då hela området går att överblicka från den föga trafikerade vägen söder om våtmarken och den grusväg som passerar den östra delen.

Vägbeskrivning
Utgår du från Flen och åker riksväg 55 mot Katrineholm kommer du att passera viltvattnet på din högra sida strax efter avtaget mot Nyköping. Fortsätt drygt 400 meter mot Katrineholm och tag sedan av mot höger. Efter knappt 100 meter finns möjlighet att parkera (59.0378, 16.5761) i anslutning till vägen. 

Tips
Lokalen ligger på gång- och cykelavstånd från Flen vilket gör att ett besök kan göras även utan tillgång till bil. Bra överblick kan du få från den stig som passerar skylten “Lida viltvatten” liksom från vägen söder och öster om våtmarken. I nära anslutning till lokalen finns också ädellövskogarna och ekhagarna runt Stenhammars slott liksom även Stenhammars naturreservat. Det sistnämnda områdets södra del som ligger söder om väg 55 går lätt att besöka om du fortsätter cirka 1 km mot Katrineholm och sedan tar av på den lilla grusväg som tar av åt vänster. Parkera på den lilla parkeringen cirka 50 meter in på vägen. Informationstavlan på plats ger en god bild av områdets olika värden.

Fåglar
Karaktärsarter för våtmarken är grågås, vigg, sothöna, knipa, tofsvipa och gräsand. Lokalen är en av de säkraste observationsplatserna i kommunen för mindre strandpipare som också har häckat här vid några tillfällen. Regelbundna besök har visat att det finns potential som rastplats för diverse vadare (om än fåtaligt) och änder. Tillfälligt har här setts arter som kungsfiskare, strandskata, kärrsnäppa, småsnäppa, dvärgbeckasin, smådopping och rariteten tuvsnäppa. Svarthakedopping har häckat i viltvattnet. I ekbacken hörs ofta stenknäck sommartid. Under vintern har i närområdet tillfälligtvis påträffats varfågel, ormvråk och hökuggla.

Upp

(F11) Båven

Båven är en fantastisk vacker men mycket svåröverskådad insjö. Man måste ha tillgång till båt eller kanot för att kunna få bäst utdelning vid ett besök. Denna 68 km² stora sjö, som ligger mitt i centrala Sörmland, delas mellan Flens, Gnestas och Nyköpings kommuner. Båven, som tillhör Nyköpingsåns vattensystem, har många tillflöden, och den avvattnas av Husbyån till Långhalsen. Sjön karaktäriseras av förgreningar med långa vikar och många öar. Strandlinjen är över 500 km lång och medeldjupet är cirka 10 meter. Sjöns största djup är hela 48 meter. Båven kan klassas som en typisk klarvattensjö med rent vatten och bra siktdjup på många håll. Sjön är mest känd för sina goda populationer av storlom, fiskgjuse och mal. Norr om sjön går riksväg 57 som passerar flera av sjöns norra vikar och Sparreholms samhälle. I väster går riksväg 53 från söder till norr med flera av sjöns vackra vikar inom synhåll.

Vägbeskrivning
I denna bok har vi valt att beskriva Båven under avsnittet med lokaler i Flens kommun, även om sjön också delas med Gnestas och Nyköpings kommuner. De lokaler som nås lättast återfinns alla i Flens kommun. Några bra lättillgängliga platser för skådning är Sibro kvarn, Oxbro, Sparreholmsviken och Aspö. Samtliga dessa platser nås lätt från bil och är således lätt åtkomliga även för den som är rörelsehindrad. Sibro kvarn återfinns i södra delen av sjön. Lokalen hittar du lättast från riksväg 53. Utgår du från Sparreholm och den rondell som sydväst om samhället delas mellan väg 53 och 57 och därifrån åker söderut på väg 53 mot Nyköping kommer du först till Oxbro efter 7 km och till avtaget mot Ripsa och Lid efter drygt 14 km. Bra observationsplatser vid Oxbro är dels rastplatsen direkt norr om bron samt norra brofästet. Parkeringsmöjligheter finns på bägge platser. För att komma till Sibro kvarn tar du vänster mot Ripsa och Lid. Efter cirka 1,7 km passeras kvarnen, och efter ytterligare cirka 150 meter finns en parkering vid badplatsen (58.9508, 16.8849). För att nå Sparreholmsviken kan du utgå från ovan nämnda rondell sydväst om Sparreholm för att därifrån åka genom samhället på väg 57 mot Gnesta. När du ser Sparreholmsviken norr om samhället så kan du ta av till höger vid brofästet för att där skåda ut över sjön. Fortsätter du ytterligare 1 km mot Gnesta kommer du till en badplats med en parkering. Härifrån går det också att se ut över viken. Aspö nås enklast från riksväg 57 väster om Stjärnhov. Åk mot Sparreholm så är Aspö skyltad från väg 57 efter cirka 4 km. iläggsplatser för kajak/kanot finns söder om Oxbro (brofästet) och vid badplatserna ovan.

Tips
Båven är som nämnts en stor sjö med många vikar som inte alltid är lätta att nå. Det finns många platser att upptäcka för den som utrustat sig med en Båvenkarta. Besöker du sjön med båt, kanot eller kajak bör du hålla koll på de många fågelskyddsområden som finns. Båven är ett Natura 2000-område vilket innebär att den innehar mycket höga naturvärden — inte bara fåglar. Området kring Sibro är spännande året runt. Viken skådar man av när det är öppet vatten, medan ån är intressant året runt. De öppna markerna hyser mycket hjortar liksom ofta varfågel, trastar o.s.v. Oxbro är bäst när det är större råkar vid bron eller under hösten. Det senare gäller även Sparreholmsviken. Aspö däremot är intressantast under sommaren. Där kan du njuta av lommar och gjusar på nära håll.

Upp

(F12) Ålspångaviken
(ca 2 km S Vadsbro)

Ålspångaviken (58.9460, 16.6325) är en vik av Långhalsen (cirka 3 km SO Vadsbro) med stora vassbälten. Omgivningarna består främst av jordbruksmarker, men en del skogsdungar finns också. Väster om viken finns en å som förbinder viken med Gripensnäsviken och Vadsbrosjön. Lokalen är svårskådad med få egentliga parkeringsmöjligheter och dåligt med lättillgängliga bra utkiksplatser. Det är också svårt för personer med rörelsehinder att hitta bra observationsplatser.

Vägbeskrivning
Lokalen finns utmed riksväg 221 mellan Flen och Bettna. Utgår man från Vadsbro och åker cirka 2,5 km söderut mot Bettna och passerar ån som rinner till Ålspångaviken, då har man lokalen på vänster sida. Parkeringsmöjligheterna är som sagt få. Om man parkerar utmed vägar i området gäller det att vara noga med att komma av vägen så att traktorer och jordbruksmaskiner kan komma förbi. Vid avtagsvägen söder om ån mot Ålspånga gård finns möjlighet att parkera utmed vägen. Därifrån går det att gå in mot Ålspånga gård och spana från allén, eller att från banvaktarstugan följa järnvägen till bron över ån och försöka spana från bron eller brofästet. En annan parkeringsmöjlighet finns cirka 250 meter norr om bron över ån, på en gammal körväg mellan landsvägen och järnvägen. Utgår man därifrån kan man gå över vägen upp på en bergknalle intill vägen och därifrån spana in mot viken. Ett ytterligare alternativ är att strax efter Vadsbro (mot Bettna) svänga vänster mot Blacksta och åka denna väg åt öster. Efter 2,2 km går en grusväg söderut förbi gården Trinkesta mot Gryt. Ak denna väg cirka 1,2 km. Vid en liten dunge på vänster sida av vägen går det att parkera. Nära denna dunge löper ett dike i SV-riktning över fälten mot en skogbevuxen kulle. Gå utmed diket cirka 275 meter fram till träden och upp på kullen. Då kommer du upp på en bergknalle invid Långhalsen med vidsträckt utsikt över sjön, det omkringliggande landskapet och rakt in mot väster in i Ålspångaviken. Detta är en utmärkt plats att skåda från på våren. På hösten är den bästa observationsplatsen istället vid Värskäls gamla tomt söder om Gripensnäsviken.

Tips
Titta över ån som rinner under stora vägen, för här förekommer bäver och utter. Besök även Ekenäs kvarn (58.9528, 16.5952), där det vintertid påträffas strömstare och där under våren forsärla har noterats.

Upp

(F13) Norra Yngaren och Åkerö
(VSV Bettna)

Sjön Yngaren delas mellan Flens, Katrineholms och Nyköpings kommuner varav den norra delen ligger i Flens kommun. Åkerö (58.8933, 16.5667) är en stor ö i Yngaren som också den återfinns inom Flens kommuns gränser. För den rörelsehindrade är det möjligt att skåda från grusvägen ut mot Åkerö och från de observationsplatser som finns utmed riksväg 52. Åkerö är kuperat och det är svårt att ta sig fram där med rullstol.

Vägbeskrivning
Till området hittar man från riksväg 52 som går mellan Nyköping och Katrineholm. Utgår man från Bettna åker man mot Katrineholm i cirka 6 km och svänger sedan åt vänster vid avtaget mot Åkerö. Åk cirka 1,5 km ut på Åkerö. Efter första uppförsbacken kommer en nedförsbacke som avslutas med en svag vänsterkurva. Parkera där kurvan börjar på höger sida. I slänten intill finns ett flyttblock varifrån man har god sikt utöver sjön. Härifrån kan man med fördel gå vidare söderut längs med stranden ut till udden, cirka 600 meter, till en rastplats. Man står lite lågt, men har fri sikt ut över hela norra delen av Yngaren.

Tips
Maderna väster om vägen ut mot Åkerö bör spanas av vid bron då det kan rasta vadare och änder där under våren. Lokalen kallas Rallerstaviken. Fortsätter man riksväg 52 vidare mot Katrineholm passeras först en badplats vid den nordligaste delen av Yngaren. Därefter kommer en del åkermarker på vänster sida av vägen norr om Broby säteri, där det ofta rastar gäss och ljungpipare.

Fåglar
Yngaren är inte känd som någon speciell fågelsjö men har vid närmare studier visat sig ha många kvalitéer. Här häckar ibland Flens kommuns enda vitkindade gäss och strandskator. Från Åkerö har man en fin överblick över norra delen av sjön och här har man goda chanser att se dessa arter. Området hyser även storlom och fiskgjuse. I april-maj finns också chans att påträffa småskrake och sjöorre. I nordändan av sjön finns ett mindre fågelskyddsområde (en liten ö) där det ofta setts skräntärna. Andra ovanliga arter som setts i norra Yngaren är prutgås, dvärgmås och svarttärna. 

Upp

Orrhammaren (N Flen)

Har liksom Skundern visat sig ha större potential som fågelsjö än man kunnat vänta sig och kan vara värd att följa under året. Här häckar storlom, fiskmås och fisktärna. Bland rastarna kan nämnas sjöorre, svärta, svarthakedopping, gråhakedopping och kungsfiskare.

Gårdsjön (S Flen)

Här är det oftast Flensåns mynning som är intressantast. Här samlas ofta mängder med gräsänder och här rastar också de första vårfåglarna som skrattmås, storskrake, knipa och ibland även salskrake. Även sothöna och rörhöna har setts övervintra vid mynningen. I sjön ses storlom regelbundet och det har även noterats rasta småskrake.

Upp